B 8:1/8:2, CFL-självtester & 25:or + forts. tematiskt studium
Okej, nu ha jag gjort om testerna, och det gick mycket bra! Jag fick 100% på alla, och gjorde max 1-2 gånger på varje. De flesta spikade jag på andra försöket, även om jag oftast fick alla rätt om utom ett eller två även i första. Svårast var nog sent 1900-tal med tanke på antalet frågor, men det gick överraskande lätt och till min förvåning klarade jag alla frågor på tidigt 1900-tal, forntiden och upplysningen direkt.
Jag måste också medge att jag hade stor nytta av att vi hade lärt oss titel och författare till många klassiska verk, och att jag faktiskt hade lärt mig en hel del om vad som var specifikt för epokerna under förra året när vi läste Svenska A.
Renässansen och svenskt 30-tal fungerar dock inte (och varför finns det inga tester om förromantiken, realismen och naturalismen?), så de testerna får jag göra senare om de börjar fungera. (Jag minns att jag fick göra detsamma förra året...)
25:or (prov)
Prov 1: Nordisk litteratur
Jag fick 25 av 25 på alla försöken när jag gjorde det här provet
Prov 2: Allmän litteratur 1
Jag fick 25 av 25 i alla försöken även på det här provet
Prov 2: Allmän litteratur 2
Jag fick 25 av 25 på alla försöken även på detta prov
8:2 Tematiskt Studium - de fyra epoker som inte fick plats i mitt andra blogginlägg
Naturalismen - August Strindberg (draman under epoken)
När Strindberg skrev sina stora naturalistiska dramer mot slutet av 1880-talet öppnade Antoine sin Theâtre Libre 1887 och inledde en reformering av teaterlivet. Strindberg tog aktiv del i utvecklingen. Med Fadren (1887), Fröken Julie (1888) och Fordringsägare (1889), som alla har kampen mellan könen som centralt tema, får Strindberg sitt internationella genombrott.
Fadren handlar om hur en kvinna driver sin make steg för steg in i en osäkerhet, som slutar med grubbel, förvirring och slaganfall. Huvudpersonen är Ryttmästarn, en officer med intellektuella intressen. Han är överkänslig, obalanserad och har lätt att brusa upp. Laura, hans hustru, utnyttjar skickligt hans labila läggning till att utså tvivel om dottern Berthas börd, eftersom hon vill bestämma över barnets uppfostran. Då mannen får veta att hon låtit sprida ut att han skulle vara själssjuk och föranstaltat om omyndigförklaring, får han ett raseriutbrott och kastar en brinnande fotogenlampa efter henne.
Trots att Fadren kan sägas följa den aristoteliska dramaturgins regler om tidens rummets och handlingens enhet utspelar sig handlingen lika mycket i Ryttmästarns inre. Centralt för den klassiska dramaturgin är att handlingen ska drivas framåt i dialog mellan likaberättigade aktörer. I Fadren förser Ryttmästarn själv Laura med argument, hans vansinne är ett resultat av hans egna krav på visshet. Fokuseringen på Ryttmästarn och hans krav på sig själv gör att Fadren ibland brukar benämnas jagdramatik.
Strindberg översatte själv Fadren till franska och skickade den till Émile Zola för bedömning. (Zola ansågs med dramatiseringen av Thérèse Raquin ha lanserat det naturalistiska dramat.) Trots att Zola framförde invändningar mot pjäsen i sitt svarsbrev till Strindberg, användes det som företal då pjäsen utgavs på franska 1888.
Hans två följande dramer, Fröken Julie och Fordringsägare, skrevs med Théâtre Libre i åtanke. Strindberg försåg Fröken Julie med ett långt förord, i vilket han motiverade sina principer för ett naturalistiskt drama. Bl a skulle scenerna vara som avsnitt skurna direkt ur verkligheten. Aktindelningen avskaffades, målad rekvisita ersattes av riktig och en liten scen och salong anbefalldes. Samtidigt som karaktärerna skulle framställas som bestämda av ärftlighetens och miljöns lagar skulle de också vara sammansatta av en mängd olika egenskaper. Alla tendenser till konstruerad intrig skulle motverkas. Oförfalskad verklighetsframställning var lösenordet.
Även om Strindberg skrev förordet efter att pjäsen var färdig, och mycket således är efterrationalisering, är Fröken Julie det kanske främsta exemplet på naturalistisk dramatik.
Själva handlingen i pjäsen är enkel: en adelsfröken låter sig förföras av sin betjänt en midsommarafton, och drabbad av kval morgonen efter tar hon livet av sig. Handlingen utspelar sig i grevens kök. Rollistan upptar endast tre personer. Fröken Julie är förfinad men obalanserad. Hon är spotsk och självmedveten, men föraktar samtidigt sig själv. Betjänten Jean är på samma gång rå och sofistikerad. Han dricker vin, konverserar fröken på franska och föraktar gårdens folk, som han kallar "packet". Han drar sig inte för att dikta upp en historia för att vinna frökens medlidande. Samlaget med grevedottern ser han som en chans till socialt avancemang. Förutom Jean och Julie är köksan Kristin enda övriga person. Hon är Jeans trolovade. Till skillnad mot honom har hon ett starkt klassmedvetande en orubblig övertygelse om vad som är passande för tjänstefolk. Som motvikt till den impulsiva Julie och strebern Jean är Kristin en dramatiskt effektiv roll.
I Fröken Julie har Strindberg vidareutvecklat dialogtekniken från Fadren. På ytan är dialogen konversationsartad, planlös och rik på digressioner, men på ett djupare plan målmedveten och konsekvent.
Fordringsägare (1888) är ett triangeldrama mellan en kvinna, hennes nuvarande make och hennes f d man. Handlingen utspelas på ett badortshotell på västkusten. Gustav, lärare och tidigare make till Tekla, kommer till hotellet för att bryta upp hennes äktenskap med målaren Adolf och således hämnas på dem båda. Pjäsen bygger på tre scener: mellan Gustav och Adolf, som inte vet vem Gustav är; mellan Adolf och Tekla; mellan Tekla och Gustav, där Adolf lyssnar bakom en dörr. Då Gustav avtalar ett kärleksmöte med Tekla får den sjuklige Adolf ett anfall och dör. Tekla kastar sig då förtvivlad över sin man, varpå Gustav triumferande avlägsnar sig efter slutfört uppdrag.
Sekelskiftet & Första Världskriget - Robert Louis Stevenson
Robert Louis (ursprungligen Lewis) Balfour Stevenson föddes 13/11 år 1850 i Edinburgh (Skottland) och var en skotsk romanförfattare, poet och reseskildrare. Hela livet plågades Stevenson av vacklande hälsa. Han reste ivrigt över flera kontinenter, i en ständig jakt på ett klimat som skulle kunna understödja ett tillfrisknande.
Fadern var ingenjör inom fyrväsendet. Det såg ut som Robert Louis Stevenson skulle följa i pappans fotspår, när han som sjuttonåring 1867 inledde studier i ingenjörsvetenskap vid Edinburghs universitet. Emellertid övergick han efter sju år till att läsa juridik. Två år senare, år 1875, när han var 25 år gammal, påbörjade han sin tingspraktik. Kort därefter avbröt han alla försök att etablera sig inom rättsväsendet. Istället inledde han en karriär som resenär och författare.
Efter att ha paddlat kanot i Belgien och Frankrike utkom Stevenson med reseskildringen An Inland voyage 1878. Året därpå följde boken Travels with a donkey in the Cevennes - en skilding av tio dagar på vandring i sydfrankrike med den motsträviga åsnan Modestine som enda följeslagare. Under en vistesle 1876 i den franska staden Grez inledde Stevenson ett förhållande till en tio år äldre amerikansk kvinna - Fanny Osbourne. Osbourne hade en make i Kalifornien men ämnade bryta upp. Hon hade två barn - dottern Belle som var i övre tonåren - samt en yngre son, Lloyd. 1879 reste Stevenson till Kalifornien med emigrantfartyg och tåg, en resa han senare redogjorde för i boken The Amateur Emigrant, vilken utkom först 1895, alltså postumt. Väl i Kalifornien gifte sig Stevenson med Fanny Osbourne i San Francisco 1880.
Åren 1880 - 1887 tillbringade Stevenson i Europa, somrarna i Skottland och England, vintrarna bland annat på den schweiziska sanatorieorten Davos-Platz; där tillkom åtminstone delar av boken Skattkammarön (Treasure Island, 1883), som Stevenson skrev särskilt för Fanny Osbournes son Lloyd. Boken uppvisar ett mustigt persongalleri. Stevenson använde poeten och den i flera år nära vännen William Ernest Henley som förebild åt bokens barskaste figur: piratkaptenen Long John Silver. 1884-1887 bodde Stevenson och familjen i Bournemouth, England.
1886 utkom The strange case of Dr Jekyll and Mr Hyde; kortromanen blev omedelbart en succé i stora delar av den engelskspråkiga världen. 300 000 exemplar såldes inom loppet av sex månader. I samband med marknadsföringen av boken reste Stevenson med familj till New York. Vintern 1887/1887 bodde familjen i ett hus vid insjön Saranac. Huset är idag ett museum till minne av Stevenson.
Ofta utspelar sig Stevensons äventyrsromaner i skotska miljöer. Han dog av en hjärnblödning den 3/12 år 1894 i Upolu, Samoa.
Mellankrigstiden & Andra Världskriget - Karen Blixen
Karen Dinesen föddes, som det andra barnet av fem, den 17 september 1885 på gården Rungstedlund i Danmark.
Hennes far var familjens självklara centralfigur ända fram till dess han tog livet av sig då Karen var i tioårsåldern.
Hon var konstintresserad och började på Köpenhamns Konstakademi i början av 1900-talet. Innan dess hade hon aldrig gått i en riktig skola.
Som 29-åring gifte hon sig med baron Bror von Blixen-Finecke och tillsammans flyttade de till Kenya för att driva en kaffeplantage. Ett par år efter flytten till Kenya drabbades Karen av syfilis och tvingades resa tillbaka till Danmark för att genomgå behandling.
Under 1920-talet skilde sig Karen och Bror och trots sina ansträngningar att försöka fortsätta driva farmen ensam misslyckades hon och flyttade hem till sin mor i Danmark.
Karen följde i sin fars fotspår och blev en författare. Hon skrev dock under pseudonymen Isak Dinesen och i hennes böcker finner man den intelligens, den kulturella bildningen och den litterära medvetenheten som så ofta återfinns hos mästarna, de vars verk håller dem vid liv långt efter att de själva tagit sitt sista andetag.
Den 7 september 1962, tio dagar före sin 77: e födelsedag dog Karen av syfilisen som hade plågat henne genom större delen av hennes liv. På grund av den slutade hon sitt liv som en barnlös, utmärglad, kedjerökande och enligt många bitter kvinna. Men trots det efterlämnade hon ett värdefullt arv i form av sina verk.
Hon levde ett liv som få kvinnor kunde drömma om under seklets början. Hon bodde i Kenya, var gift med en äventyrare och var tillsammans med en annan under en tid. Tillsammans med Shakespeare och andra stora konstnärer, skådespelare, författare och musiker har hennes liv förevigats tack vare filmen "Out of Africa" som gjordes precis hundra år efter hennes födelse.
Efterkrigstiden - Moment 22
1961 gav Joseph Heller ut romanen Moment 22 (Catch 22) som kom att bli en klassiker med sitt satiriska angrepp på krig, byråkrati och kapitalism.
Handlingen utspelar sig under andra världskriget. Bombflygaren Yossarian har tröttnat på dödandet och vill bli hemskickad. Enligt bestämmelserna kan man slippa flygandet och bli hemförlovad om man förlorar förståndet. Frid och fröjd? Nej. Eftersom det anses helt normalt att inte vilja fälla bomber, så kan man inte vara galen om man vill slippa det och således får Yossarian fortsätta flyga. Detta är moment 22, den som försöker fly krigets galenskap kan inte vara galen - så den som vill bort blir alltså kvar. De som gärna stannar skulle i och för sig kunna få åka eftersom de måste vara galna. Här finns vinnare och förlorare, opportunister och överlevare. Ensamma och tillsammans är de nervösa, rädda, ofta hädiska och ibland patetiska. Nästan alla är de lite galna. Moment 22 är en anti-krigsroman av episka proportioner. Men det uttrycket som Heller myntade använder vi nu även i vardagen då uttrycket Moment 22 i vardagsprat har blivit till att vara ett cirkelresonemang. Det kommer från boken där uttrycket får sin mest utförliga förklaring. Scenen i fråga handlar om att det enda sättet att bli frikallad från militärtjänst är att vara galen. För att slippa militärtjänstgöringen måste man ansöka om detta. Ansökan antas emellertid bero på att man är livrädd och eftersom detta är en sund reaktion är man följaktligen inte galen. Det hela blir ett cirkelresonemang, som innebär att det är omöjligt att bli frikallad. Men man kan även använda uttrycket om olika former av byråkratiska hinder, till exempel "för att få jobb inom ett område måste du ha erfarenhet av sådant jobb, har du ingen sådan erfarenhet, synd", lite så som ungdomar håller på att få problem med idag. Men Moment 22 kan också beskriva en oxymoron, det vill säga en paradox som till exempel "bara för att du inte är paranoid betyder inte det att ingen jagar dig".