Till Eriks hjälp

Ingen dålig dag. Mer ordning på schemat, saker som sker snabbare än beräknat och en hel del fynd. Eller något sånt. Second hand shopping är farligt när man är på det humöret men nu har jag nog ordnat en julklapp eller två. Och ett tiotal till mig själv. Men ska man vara egoistisk så ska man. Jag älskar de där affärerna. Det är nog en av de saker jag trots allt kommer att sakna. Kanske flyttar jag tillbaka en vacker dag. Kanske inte.

Jag känner mig pysslig och samtidigt ids jag inte starta upp något. Miljarder idéer men noll aktioner kort sagt. Imorgon blir kanske en bättre dag för det. När jag inte sitter i mina älskade trasiga jeans som snart avslöjar mer än de döljer. Varför skulle jag tvunget falla för en modell som bara fanns en begränsad tidsperiod? Alla mina favoriter går i bitar. Kängorna likså. Som jag älskar. Helhjärtat.

Jag börjar känna mig som en modebloggare snart. Inte underligt med tanke på hur mycket tid jag tillbringar på deras bloggar. Men ändå. Mode intresserar mig egentligen inte särskilt mycket. Kläder gör det dock. Och foto. Alltså är mode inte så illa eftersom det är en lättåtkomlig kombination. Elle ligger och väntar på mig. Tillsammans med ett kuvert från Tyskland. Spännande värre. Jag gissar dock på ett julkort eftersom jag vet vem avsändaren är. Hjärtat slog dock några extra slag när jag såg "Luftpost". Tänk om. Men handstilen var fel. För prydlig. Men det är riktigt kul ändå. Och oväntat. Jag borde kolla när sista dagen för att posta julkort till utlandet är... Och skriva de som ska inom Sverige med (16/12). Skriva till fingrarna blöder. För det mesta blir det tvärtom. Tills jag hållit så hårt och så länge i pennan att blodet nästan inte når ut i fingertopparna. Alla har vi våra egenheter. Kullen på mitt högra långfinger avslöjar en av mina.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback