Hatkärlek

Det skulle kunna bli ledordet i mitt liv. Hatkärlek. Inte på något negativt sätt, jag börjar bara lätt älska det jag inledningsvis ogillade eller så börjar jag hata att jag älskar något eftersom jag är rädd för att det ska ta slut. Om ingen skapar problem för dig skapar du dem själv, så sant...

Kyla är ännu en hatkärlek. Friskheten och renheten i den förtrollar mig medan känslan av hur den tar sig genom allt, märg och ben, får mig att vilja skydda mig med ett berg av filtar och fleece. Jag gillar att ha kontroll och kylan vägrar ge mig den. Istället tumlar jag in genom dörren på stelfrusna ben och väntar i timtal på att återfå värmen. Den stickande känslan av hur kyla och värme samsas på huden kommer jag aldrig att kunna förklara. Hur huden brinner men man ändå är kall.

Överaktiva sfinktrar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback