7 Januari
Att enkla dagar kan innehålla mycket mer än man själv tror är något alla borde påminna sig själv om oftare. Då behöver vi kanske inte boka upp varje ledig minut, de är aldrig lediga ändå utan fyllda av våra liv. Jag skulle vilja se människor oftare och under lite längre stunder. Synd att jag inte kan tänka mig att bli psykolog. Det är förstört redan innan tanken rivs sönder.
Onsdag 09.01.07
Hur många gånger jag än intalar mig att det är lugnt blir jag ändå alltid nervös när jag ska ringa till någon. Någon som inte är min syster, mamma eller pappa. Särskilt nervös blir jag när jag ska ringa och fråga om handledning till en uppgift eller för att fråga om ett jobb. Då strömmar orden bara ur min mun i en rasande Rachmaninovtakt och hjärnan hinner inte med hälften. Egentligen har jag ingen större koll på Rachmaninov mer än att han var ryss och hans verk ofta tvingar pianister att vricka fingrarna när de försöker hinna med allt, men jag kan aldrig sluta hänvisa till det. Jag gillar bilden av den ryska lärarinnan med korta korvfingrar som smattrade fram instruktioner i en takt som Rachmaninov skulle ha avundats. Historier fastnar så lätt. Jag önskar att jag en dag får samma berättarförmåga. Att hon får nytta av den så att den inte vittrar bort. Den skapade grunden till min fantasi.
Jag orkar sällan hålla i intresset för serier även om jag tittar ibland. Människor fascinerar mig så House har fastnat bättre än de flesta, Scrubs likaså. Veronica Mars maratonet fick mig att undra varför jag inte tittar oftare men jag kommer nog snart att glömma det med. Det gör inte så mycket. Jag är mer rädd att glömma att jag gillade det än att glömma det i sig själv. Vilken skrämmande sorglig insikt. Att läsa om böcker och se om filmer är något jag borde göra oftare. Det finns så många dimensioner man inte ser när man fokuserar blint på historien. Forrest Gump är ett mästerverk när man ser på alla lager och vinklar. Det hade jag aldrig trott förr.
Punkduvan kom tillbaka för en stund, vandrade runt och åt frön. Den måste vara ung, den har växt sen senast och var större än de vanliga duvorna. Dess fötter är ljusare, mer orangefärgade än deras och den tog för sig mer. Egentligen är den mer grå än svart och är mer täckt av stora gråa fläckar än av den vita grunden men jag tror ändå att det är rätt ordning. Jag avundas dem lite att de klarar sig så lätt ute i kylan medan jag själv skakar tänder som ett par mekaniska löständer efter att bara ha hämtat posten. Jag är fortfarande inte varm, men idag verkar vara omvända dagen då min vänsterhand är kallare än min högra. Än sker det under. Diskvattnet var varmt och skönt ett tag.
Jag spanar fortfarande på Tyskland och försöker få in mina referenser men det går trögt. Nya planer blommar upp och det kanske kan funka. Det finns så många idéer. Tur att tiden också finns. Jag är fortfarande ung även om jag inte kan förstå det. Hur kan man vara ung och ändå så gammal? Jag känner mig äldre än så många men ändå som ett barn. Jag vill inte släppa taget men ändå vill jag fly. Allt på samma gång.