13 Januari

Tisdag 09.01.13
Det är nog en rätt bra idé att hålla på med det här. Annars skulle jag ha ännu svårare att hålla reda på vilken veckodag det är. Det finns så mycket jag skulle kunna tänka mig att skriva just nu att jag snubblar på varje försök till meningsfullt meningsskapande. Hopplöst fall är ordet.
Om den här trenden tänker fortsätta någon längre tid kommer jag snart att börja kalla mig tant. Man ska inte vara dödstrött vid halv nio på kvällen, om man inte varit vaken hela natten vilket jag inte har. Vad hände med mina vaknätter, mitt nattugglesyndrom? Det är säkert hälsosamt att lägga sig tidigt, men jag är för tjurskallig för att gå med på det. Så istället tvingas ögonlocken förbli öppna ytterligare ett antal timmar.
Tjurskallig eller naivt korkad, ibland vet jag inte vilket som beskriver mig bäst. Skillnaden kan vara hårfin men jag gissar på att båda sidor har fått många besök på senaste tiden. Semi-våren stör mig. Det luktar fruktansvärt illa när det töar och sedan fryser på, som att vintern försöker spy ut resterna av snön. Det är livsfarligt halt överallt och isen lägger sig ovanpå gruset så man är körd hur man än gör. Fahrenheitskalan kan aldrig passa. Nöjet av att säga att vädret är noll är alltför viktigt och passande för att ges upp. Att bo i en backig, havsnära stad kan vara hälsovådligt. Ändå utmanar man ödet och ger sig den på att ta de värsta backarna där skaderisken är maximal. Idag överlevde jag. Med nöd och näppe.
Regnbågen var fantastisk. Vägen krävde dock uppmärksamhet, men jag hann se den. Med kameran i väskan, vilken nytta den gjorde... Regn hör inte heller hemma i januari månad men kanske drabbas även månaderna av identitetskriser. Just nu verkar mars vara fröken populär som alla vill efterlikna. Januari är i sin tur den osäkra panelhönan. Vilken blandning.
Det finns något otroligt terapeutiskt över vatten. Själv älskar jag att duscha, det är en av få saker jag inte är villig att ge upp. En varm, lång, renande dusch är mer värt än mycket annat här i livet. Känslan medan man står under strålarna och känner varje muskel mjukas upp är harmoni i dess renaste form. För mig. Skönt att inte alla finner harmoni i samma saker. Då skulle vattenbristen i världen bli ännu värre. Mitt balsam ser ut precis som vaniljsås. Det är lustigt hur jag kan finna det lustigt...
Närmare fem timmar har tillbringats framför datorn, med blicken fokuserad på hur olika vägmärkeskombinationer ska tolkas. Jag borde vilja somna. Det är intressant men omfattande. Så imorgon blir det tyska istället. Vilken förbättring.

Det här fungerar inte. Jag är för trött för att trolla fram meningar som passar mina tankar. Bottnen har fallit ur min höga hatt. Nu får det räcka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback