22 Januari
Torsdag 09.01.22
Det här har varit en underligt härlig dag, och än är den inte över. Jag är rädd för att färgas av oron senare men just nu hoppas jag att allt får förbli lyckligt ett tag till. Att allt löser sig och inte är så illa som det verkar.
Snart har jag fått in alla papper och då är det bara upp till mig att ordna översättningarna. Sedan väntar jag på samtal om hur våren kommer att se ut och spenderas. Det finns möjligheter överallt.
Barn är så roliga, energikrävande utan tvekan men de ger så mycket tillbaka. Skräcken i halsen när underläpparna börjar darra skulle jag gärna vara utan men känslan av att ha klarat av allt utan problem, eller snarare att inse att jag har löst de problem som dykt upp, slår mycket annat. Jag har inte velat sluta le sedan jag kom dit, värkande armar eller ej.
Allt sker samtidigt, skickar jag ett sms om att någon ska ringa sker det givetvis just när jag var på väg ut, ringer jag och lämnar ett meddelande om att de ska ringa upp inträffar det precis när jag satt igång datorn för att börja jobba och ska jag iväg för att sitta barnvakt när jag samtidigt försöker diska klart, hålla reda på skidskytteresultaten och klä på mig ringer telefonen givetvis igen och jag rusar runt i huset på jakt efter ett telefonnummer jag inte kan. Stress är något jag gillar, emellanåt, det är press jag inte uppskattar.
Nu väntar några timmars diskussioner eller så, vilket är något jag definitivt uppskattar.
Jag orkar inte skriva vettigare än så här idag. Jag skrattar tio gånger mer inuti än vad som syns utanpå och har en hals som kliar något förbaskat men som inte får utvecklas till halsfluss. Alltså har tankarna flytt skärmen och är upptagna med att roa sig på annan ort.
mp3: Stå aldrig still - Thåström
Det här har varit en underligt härlig dag, och än är den inte över. Jag är rädd för att färgas av oron senare men just nu hoppas jag att allt får förbli lyckligt ett tag till. Att allt löser sig och inte är så illa som det verkar.
Snart har jag fått in alla papper och då är det bara upp till mig att ordna översättningarna. Sedan väntar jag på samtal om hur våren kommer att se ut och spenderas. Det finns möjligheter överallt.
Barn är så roliga, energikrävande utan tvekan men de ger så mycket tillbaka. Skräcken i halsen när underläpparna börjar darra skulle jag gärna vara utan men känslan av att ha klarat av allt utan problem, eller snarare att inse att jag har löst de problem som dykt upp, slår mycket annat. Jag har inte velat sluta le sedan jag kom dit, värkande armar eller ej.
Allt sker samtidigt, skickar jag ett sms om att någon ska ringa sker det givetvis just när jag var på väg ut, ringer jag och lämnar ett meddelande om att de ska ringa upp inträffar det precis när jag satt igång datorn för att börja jobba och ska jag iväg för att sitta barnvakt när jag samtidigt försöker diska klart, hålla reda på skidskytteresultaten och klä på mig ringer telefonen givetvis igen och jag rusar runt i huset på jakt efter ett telefonnummer jag inte kan. Stress är något jag gillar, emellanåt, det är press jag inte uppskattar.
Nu väntar några timmars diskussioner eller så, vilket är något jag definitivt uppskattar.
Jag orkar inte skriva vettigare än så här idag. Jag skrattar tio gånger mer inuti än vad som syns utanpå och har en hals som kliar något förbaskat men som inte får utvecklas till halsfluss. Alltså har tankarna flytt skärmen och är upptagna med att roa sig på annan ort.
mp3: Stå aldrig still - Thåström
Kommentarer
Trackback