Anagram

Bloggvärlden lyckas allt göra mig uttråkad emellanåt. Inte för att folk bör uppdatera för jämnan eller alltid behöver skriva om något intressant, fast egentligen är det väl just det jag önskar även om det troligen är en sån sak som är trevligare som dagdrömsutopi än som verklighet. Ett par steg i rätt riktning har jag åtminstone tagit idag. Det känns riktigt skönt men disken väntar fortfarande på mig och börjar bli otålig efter att bli renskrubbad efter att jag har skjutit på doppet ett par timmar. Livet lunkar på i maklig takt, var man än befinner sig. Något som är underligt fantastiskt i sig självt.

Förr trodde jag alltid att det stavades tristress (även om det såg fel ut) och uttalade det också så. Det är svårt att ställa om sig efter ett decenniums felaktigt utnyttjande.