Anagram

... kommer jag förhoppningsvis att känna mig nöjd med var jag är i livet. Igår fick jag reda på att tyskakursen inte blir av så det blir inget Köln till våren. Det svider stört mycket. Idag svarar typen som säljer systemkameran fortfarande inte och jag funderar allvarligt på att ge upp hoppet om det där. Å andra sidan har jag fått in pengar på kontot och haft en körlektion som gick hyfsat. Men lite uppgiven är jag allt ändå. Vad ska jag nu hitta på till våren? Jag behöver komma iväg. Kanske Frankrike igen, och att söka till Tyskland till hösten istället. Eller ta ett jobb som au pair någonstans. Nu hinner jag ju ta körkortet utan alltför mycket stress. Om jag ids.

Youth is wasted on the young - ett uttryck som sällan har kännts mer sant. Varför oroa sig om framtiden egentligen, den kommer vare sig jag är redo eller inte så det finns inte mycket jag kan göra åt det. Det gäller bara att jag fattar det också...

Människor förbryllar och fascinerar mig verkligen. De har så mycket vilja och samtidigt är de så svaga. Jag är sådan. Alla är sådana. Vi är det helt enkelt på olika sätt men gemensamt är att vi alla är alla motsatser hopsatta. Hur det egentligen kan fungera är ett stort mysterium men jag antar att det är därför vi orkar leva. Och det är väl därför det ibland går snett.