27 Februari

Fredag 09.02.27

Jag har just gått från hundra till noll, och det känns både i kropp och sinne. Jag funderar på hur man packar ihop sitt liv på bästa sätt. Eller delar av det. En del kommer väl alltid att finnas kvar här gissar jag på.

Egentligen har jag aldrig riktigt förstått när människor sörjer att deras barndomshem säljs. Jag har aldrig varit så fäst vid platser, hus har bara varit konstruktioner av trä eller tegel för mig. Vackra och intressanta, utan tvekan, men ändå bara hus. Kanske blir det annorlunda den dag jag skapar ett eget hem, eller kanske fortsätter jag vara lite rotlös.

Mina minnen är inte beroende av ett hus, en plats eller ens en människa. Jag saknar situationer och omständigheter, inte platser. Det försöker jag åtminstone intala mig nu när jag inser att jag inte kan åka tillbaka till undantaget som bekräftar regeln. Inte på ett par år skulle jag tro.

Jag tror att jag sörjer, mitt i mitt förkylda tillstånd. Att jag sedan har haft Lady Gagas låt Paparazzi snurrandes i tankarna de senaste dagarna gör det inte lättare. Och det är inte främst sången som fastnat, utan kompet. Jag tror att det triggades av att jag läste om en
tävling... eller, jag väljer att skylla på det i alla fall. Jag har en lite ansvarlös dag då jag inte orkar fundera över de riktiga orsakerna till allt. Jag flyter med och ursäktar mig en stund.

Nu väntar mina vegetariska nudlar, med cashewnötter men utan ärtor, på mig där nere. Jag tror att det är jordnötsoljan (eller sesam?) som gör nudelsåsen så god...

mp3: Jolene - Dolly Parton

Jag har rådbråkat mina minnen men kan för mitt liv inte minnas varför den låten är ihopkopplad med den resan, det minnet. Det fanns andra låtar som borde få klockor att ringa mycket starkare, för att inte säga öronbedövande, men ändå är det den här som tagit den platsen. Det är inte logiskt. Varför börjar det kännas som min eviga kommentar? Är inget i mitt liv logiskt för tillfället, eller lägger jag bara märke till det underliga? Jag är verkligen för borta i tankarna för att orka fundera över det just nu. Jag tänker bara på vad som bör packas, lämnas, förtäljas och ordnas.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback