B 10:1 & 2, språklig allmänbildning

DEL I

1)  a)
Svenska               Engelska               Tyska           Holländska        Afrikaans

ett                               one                        eins                   een                    een
två                              two                         zwei                  twee                  twee
tre                               three                     drei                    drie                   drie
fyra                             four                        vier                    vier                    vier
fem                            five                         fünf                    vijf                      vyf
sex                             six                          sechs               zes                    ses
sju                             seven                    sieben              zeven                sewe
åtta                            eight                      acht                  acht                    agt
nio                              nine                      neun                negen                nege
tio                               ten                         zehn                tien                     tien

b) Engelskan särskiljer sig rejält när det gäller talet 1, och även på så sätt att det har mycket "rundare" tal, uttalen blir mycket mjukare än vad de blir på svenska, tyska och holländska (kanske också på afrikaans, det har jag ingen erfarenhet av). Svenskan (och engelskan) är annorlunda när det handlar om siffran 8 och 7. Även 9 och 10 är rätt speciellt för svenskan då de är lika så när som på konsonanten vilket inte sker i något av de andra språken. Afrikaans måste ha sprungit ur holländskan i och med att holländska kolonisatörer/missionärer kom till Afrika med tanke på hur lika varandra de är. De fyra första siffrorna är helt lika och även resten av bokstäverna är mycket lika (afrikaans använder färre e:n men annars borde uttalen av siffrorna vara mycket lika). Holländskan och afrikaans är även de lite annorlunda än de andra språken (speciellt när det gäller talet 5) men de är utan tvekan mest lika tyskan även om de finns flera likheter med särskilt engelskan. Annars är det svenskan och engelskan som är mest självstående, det vill säga längst ifrån de andra språken stavningsmässigt.

c) Av de här fem språken är det tyskan som är mest lik gammeltyskan:

Gammeltyska                                 Nytyska
   ainaz                                                 eins
   twai                                                    zwei
   thrijiz                                                  drei
   fithwor                                               vier
   fimfi                                                   fünf
   seks                                                  sechs
   sibum                                               sieben
   ahto                                                   acht
   niwun                                                neun
   tehun                                                 zehn

Anledningen till att jag tycker att de är mest lika är att de har samma användning av hårda vokaler och att siffror så som 1, 2, (5), 6, 7 och även resten av dem är relativt lika (om inte i stavning så åtminstone i fråga om uttal). Samma "fonetiska bokstäver" används.  

2) a) De fem mest talade språken i världen är:

1. Mandarin (kinesisk dialekt), 874 miljoner 
2. Hindi (Indien), 366 miljoner
3. Engelska (Storbritannien), 341 miljoner
4. Spanska (Spanien), 322 miljoner
5. Bengali (Bangladesh), 207 miljoner


b) Fem olika språkfamiljer är:

*Germanska som talas av cirka 500 miljoner människor och innehåller språken:
de skandinaviska språken (svenska, danska, norska, isländska och färöiska) samt engelska, tyska, holländska, flamländska (talas i en del av Belgien) samt afrikaans (besläktat med holländska och talas i Sydafrika).

*Romanska som talas av cirka 600 miljoner människor och innehåller språken: 
spanska, portugisiska, franska, italienska och rumänska.

*Indo-iranska som talas av cirka 600 miljoner människor och innehåller språken:
urdu, hindi, bengali och punjabi, persiska och kurdiska

*Slaviska som talas av cirka 300 miljoner människor och innehåller språken:
ryska, vitryska, ukrainska, polska, tjeckiska, slovakiska, bulgariska samt serbiska, kroatiska och bosniska

*Keltiska som innehåller språken:
bretonska, iriska, walesiska och skotsk gaeliska.

3)
Direktöversättning av utdraget från Heliga Birgittas Uppenbarelser :

Jag är den samma som uppstod av döda och uppfor till himmelriket. Vilken som nu talar med dig genom min ande. Jag utvalde dig och tog dig mig till brud.  

Moderniserad översättning av texten:
Jag är den samma som uppstod från de döda och for (upp) till himmelriket; den som nu talar med dig genom min ande. Jag valde ut dig och tog dig till min brud.

Sedan den tid då Heliga Birgitta skrev Uppenbarelser har mycket förändrats stavningsmässigt; de största förändringarna är att vi skriver "upp" istället för "vp", "nu" istället för "nw" och "med" istället för "mz". Även stavningen på "himmelriket" har förändrats radikalt sedan deras "hymerikis".

Grammatiskt sett kan man direkt se att vi (för det mesta) inte skriver "ok iak tok thik mik til brudh" (och jag tog dig mig till brud) utan istället jag tog dig till min brud; det vill säga att vi använder en possesiv pronomenform snarare än en reflexiv pronomenform.

4) Översättning av en versrad ur Stiernhielms dikt om Hercules:

...Med glimten i ögat och djärv uppsyn; hon var fyllig och frodig. Hennes hår blänkte guldgult och var smyckat med rosiga pärlor...   

Stavningen i den här texten är mer lik vår nutida stavning än den i Birgittas Uppenbarelser. Flera av orden är lätta att känna igen och koppla ihop med de ord vi använder i vår vardag; de är likt ett mellanstadium, mitt emellan vår tids stavning och 1300-talets. Exempel på detta är:

nusvenska                          äldre nysvenska                                    fornsvenska
med                                       medh                                                      mz
upp                                        vpp                                                          vp
dig                                         digh                                                         thik   


5) Stavningen av v-ljud såg på 1700-talet ut så att man skrev antingen "fv" eller "hv" istället för ett enkelt "v". Andra stavningsskillnader är att man skrev "rigtigt" och "vigtigt", det vill säga använde "g" istället för "k" i den första delen av ordet. De använde sig sällan av dubbelkonsonanter (se "ett", "att" och "till" i raderna nedan). Dessutom verkar det som att tyskans princip att använda stor bokstav på substantiv till en viss del fanns även i Sverige under den tiden, det lustiga är dock att bara vissa substantiv börjar med en stor bokstav. Andra stavningsförändringar är:

nusvenska                                     1700-tals svenska
brännvin                                         bränvin
annan                                             ann
hjärtan                                           hjertan
ett                                                   et
att                                                   at
till                                                    til
nymfen                                          nymphen
gott                                                godt
kalas                                             calas
sankte                                          sancte


6) Det märks att Markurells i Wadköping (författare: Hjalmar Bergman) inte är skriven idag i och med att ord/uttryck så som följande används (obs! notera att vissa kan användas idag men inte på samma sätt, exempelvis "minnas" som vi skulle säga "minns" åt. Sammanhanget var nämligen följande: "Ty som vi minnas hade han vakat hela natten". Orden inom parantes är vår nutida motsvarighet till ordet/uttrycket):

Byket (hopen, gänget)
Sen få vi se (sen får vi se)
Ringde av (la på [telefon]luren)
Ty (för, pågrund av att)
Minnas (i detta sammanhang: minns)
Gå (i detta sammanhang: går)
Visen (vägvisaren)
Ehuru (även om, fastän, trots att)
Taga (ta)
Varsnade (upptäckte)
Aderton (arton)

DEL II

Jag gjorde en intervju med min farmor som är östergötska och bor i Motala. Jag planerar även att eventuellt göra en med min mamma som är född och uppvuxen i Piteå (Norrbotten) men sedan flera år bor i Härnösand. Sedan ska jag försöka se om jag kan komma fram till några slutsatser gällande dialekter. 

Kön: Kvinna 

Ålder: 74 år (född 1932)

Var är du född?
I Vreta kloster, Östergötland

Var är du uppväxt?
I Vadstena

Anser du själv att du har en dialekt?
Nej, det gör jag inte

Har du någonsin känt att din dialekt varit till nackdel för dig, t ex att du setts mindre seriös eller att folk haft svårt att förstå dig?
Nej, det har jag aldrig upplevt

Om någon har svårt att förstå dig, anpassar du då ditt tal så att du ska bli förstådd eller pratar du som vanligt och låter andra fråga om de inte förstår?
Nej, jag talar som vanligt hela tiden

Om du uppfattar att du har en dialekt, upplever du det som att du pratar olika med människor som har samma dialekt som du jämfört med andra, dvs. pratar du bredare när du pratar med dina föräldrar jämfört med dina kompisar?
Nej, jag talar som sagt likadant hela tiden Skäms du någon gång för din dialekt? När?
Jag har aldrig skämts för min dialekt så vitt jag kan komma på.

Många anser att dialekterna håller på att försvinna eller jämnas ut. Är dialekterna värda att bevaras? Varför?
Ja, de borde bevaras eftersom de är en del av vårt svenska kulturarv.

Vad tror du kan vara orsaken till att dialekterna håller på att försvinna?
Att massmediaspråket (framförallt TV) har tagit över så att fler talar likadant eftersom de hör fler dialekter än de i deras närhet.

Vad är positivt med dialekter? Vad är negativt?
Det positiva är att de är mer personliga och skapar en gemenskap inom de områden där de talas (precis som svenska kontra tyska fast i mindre skala).
Det negativa är att det kan vara svårt att förstå personer som använder dialektala uttryck och helt enkelt talar annorlunda, med en annan dialekt än vad man är van vid.

Ska man få prata dialekt i skolan? Varför?
Ja, det borde man få eftersom det hjälper till att bevara dialekten så att den inte "dör ut". Man bör dock tala "vanlig svenska" också.

Har man som lärare har rätt att begära att eleverna ska anpassa sitt tal så att läraren ska förstå?
Ja, om läraren behöver få en förklaring angående något men inte som praxis; dialekten borde också få ha en del i skolan.

Om läraren inte förstår elevens dialekt, är det då lärarens ansvar lära sig att förstå eller ska eleven anpassa sitt tal?
En svår fråga, jag måste nog säga både och eftersom det beror på situationen.

Vilken dialekt tycker du själv är svårast att förstå?
Skånska

Anser du att det finns det en dialekt som heter rikssvenska? Var tycker du att den pratas i så fall?
Nej, den är ingen dialekt.

Rangordna dessa dialekter efter hur fina du tycker att de är. Med fina menas de dialekter du tycker mest om att lyssna på. Sätt 1 framför den finaste, 2 för den näst finaste osv.

7    Finlandssvenska
12  Invandrarsvenska
6    Gotländska
5    Dalmål
11  Blekingska 
10  Småländska
2    Värmländska 
9    Stockholmska 
8    Halländska 
13  Skånska 
3    Göteborgska
4    Rikssvenska
1    Norrländska


Vad tänker du på när du hör orden som står nedan.

Göteborgare - go' och glad
Dalmas - mjuk
Norrlänning - lugn och trevlig
Skåning - grötig
Värmlänning - värme
Finlandssvensk - sjungande
Gotlänning - glad
Stockholmare - överlägsen
Rikssvenska - nollställt

Vilken dialekt parar du ihop med dessa ord, du får gärna skriva flera på samma rad.

Mysig - göteborgska
Lugn - norrländska
Trygg - värmländska
Glad - gotländska
Nedstämd - lulemål
Lantlig - östgötska
Stöddig - stockholmska
Pålitlig - västgötska
Tystlåten - tornedalska

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback