23 Januari

Fredag 09.01.23
Sicken tröttsamt rolig dag. Det finns så många människor jag verkligen uppskattar och skulle önska att jag kunde komma ännu närmare. Ändå vore det bättre att förbli okända för varandra när det kommer till vissa saker. Det är svårt detta med att släppa taget och hålla delar av sig själv utanför utan att bli avståndstagande. En dag kanske jag lär mig hur det fungerar eller så slutar jag helt enkelt tänka på det och låter det ske av sig självt.
Hanna och Nana. Det är underligt hur saker och ting kan sammanfalla på ett så underbart sätt. Jag lever upp varje gång vi pratar. Så lika men ändå så olika. Jag börjar bli rädd för mig själv. Och därför tänker jag förtränga det tills vidare.
Det tunna snölagret på isen gör det livsfarligt att gå ut men ändå har jag lyckats få tag på bägge breven, pratat med bägge författarna. De är människor som imponerar på mig med sin storhet just för att de inte är medvetna om den.
Hon är hemma igen. och mår bra. det gör jag också nu när knytnäven som hållit mina magmuskler i ett stadigt grepp det senaste dygnet har släppt taget eftersom hon är pigg. Så mycket en människa kan betyda.

mp3: This is going to hurt - President Roadkill

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback