Inspiration

det är en lustig företeelse. den kommer och går och vägrar kvävas även när den hämmas. vill inte komma fram när man lägger ut sidenkuddar och strör rosenblad över golvet. bara finns där utan att göra väsen av sig. ständigt närvarande men aldrig greppbar. som jag älskar att hata den. älskar att hata mig själv som härbergerar den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback