Tainted beyond understanding

Usla titlar som aspirerar på någon sorts kvasi-humoristisk anmärkning kan störa till hela min tankevärld. Det är en av de värsta sakerna med att blogga, att tvingas komma på någon sorts titel till varje inlägg. Att göra det till en vana att alltid använda datumet skulle kunna fungera, men då skulle jag vara tvungen att variera även sättet jag skriver det på om jag vill kunna slänga ihop mer än ett inlägg om dagen. I-landsproblem utan tvekan men så är också min tanke med den här bloggen att jag sak kunna spy ur mig alla möjliga funderingar och de råkar oftast vara negativa. Jag är besatt av tanken på symmetri, eller snarare asymmetri så det finns en symmetri i det oregelbundna. Balans ingår också i symmetrin. Därför tänker jag att om jag sätter på mig ansiktet på morgonen och sedan bär det hela dagen måste jag få ut allt som ligger och pyr under det på något sätt. Det här är det sättet. Efter att alltför många gånger ha mötts av totalt oförstående blickar när jag börjat filosofera över olika ämnen har jag gett upp. Tills den dag jag lyckas träffa någon som orkar hänga med och låta mig vara mig utan att ifrågasätta om jag inte tänker för mycket tänker jag inte sluta skriva. Även om jag arbetar upp någon sorts överflödigt ursinne som just nu. Hycklande uttalande för övrigt, att påstå att någon tänker för mycket när tänkande förbrukar energi vilket väl är precis vad som är poängen med alla dessa "öka förbränningen"-program som rosar marknaden... Framförallt är det nedlåtande, som att någon annan kan bedöma hur stor tankekvantitet som är den rätta, och det tyder definitivt på en viss hybris... Men det är tydligen helt okej. Man får inte anmärka på någons vikt eller utseende men intelligens och tankemängd är det okej att klaga på. Vilket roligt samhälle. Alla ska vara smarta, men man ska vara smart på så sätt att man är allmänbildad och i princip har det alltså inget med intelligens att göra utan bara med ren informationslagring. En viss analys- och diskussionsförmåga är uppskattat men åsikterna man skapar utifrån dessa förmågor ska vara passande. Jag kommer snart att bli skallig om jag fortsätter så här. Att rycka upp håret med rötterna gör rätt ont.

Det är skönt att vara förbannad igen, jag är alltid så äckligt medgörlig och välanpassad att jag går i kras inifrån. Den sidan jag helst låter bli att visa andra. Det blir så jobbigt om man helt plötsligt ska vara sårbar mitt i allt.

PCD har totalsabbat Tainted Love. Jag sörjer djupt att jag någonsin besudlade mina öron med missljudet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback